Utsikt ifrån vårt köksfönster
Vårt lilla pilträd syns snart inte för all snö...
Efter att ha jobbat ett tag bestämde jag mig för att våga sticka ut näsan. Sagt och gjort. Eftersom klockan nu var halv tre tog jag vagnen med mig och styrde kosan mot Melkers dagis.
Oj, vilket underbart väder! Solen värmde verkligen och jag gick mig ganska snart varm. Jag tänkte prova en ny gångväg till dagiset och var imponerad över plogningen. Den var perfekt! Ända fram tills jag gick rakt in i en snövägg - endast ett fåtal meter från dagiset! Oh, no. Jag tänkte INTE gå omvägen runt hela kvarteret. Nänä. Här drog vi vagnen över en lite mindre snövall och vips var jag framme vid dagis :)
Väl framme mötte en jätteglad Melker mig och vår promenad hem var riktigt angenäm. När vi kom hem satt han helt tyst och bara log. Som att han njöt i fulla drag av tillvaron :) Jag som alltid är beredd på att undanröja hans oftast växande missnöje bara njöt jag också. Nu förstår jag hur föräldrar med ständigt nöjda barn har det. För de finns visst ;)
Körsbärstomater är roliga att flytta emellan skålar :)
Visst är jag söt...
... och glad!
Melkers humör fortsatte att vara på strålande humör HELA kvällen - fantastiskt! Vi busade tillsammans alla tre innan det var dags för honom att intaga nattvällingen och nanna kudden.
Oh, härliga dag! Snart är du till ända. Jag hoppas på måååånga repriser *hihi*
3 kommentarer:
En sån liten goding! Skönt att kvällen varit så angenäm. Här är det misstänkt sjukdom i annalkande :-( Storätaren matstrejkar. Kram
Visst är livet underbart ibland... ganska ofta.
Fina vyer både ute och inne/Puss o kram
Vad skönt med en sån dag, det behövs säkerligen ibland.
Skicka en kommentar