tisdag 30 juni 2009

En dag i skuggan

Med tung huvudvärk lade jag mig igår kväll. Bara för att vakna med samma ovälkomna gäst. Det är så fantastiskt kvavt ute att det bara MÅSTE åska snart så att det rensar ur luften lite. Det kanske anses vara svagt av någon som klagat över solens frånvaro i Italien, att faktiskt klaga på att det är FÖR varmt! Men sån är jag. Klagar gärna :)

Jag och Melker håller oss mest inomhus och i skuggan. Vi var en sväng till Sixten och hans mamma idag kring lunch. Han har en pool och ett stort parasoll som skuggar den - perfekt! Efter lite individuellt lekande av Sixten och Melker begav vi oss hemåt.

Björkarna på vår tomt skuggar perfekt så här på eftermiddagen. Melkers "bollpool" placerades därför strategiskt just i skuggan, där både Melker och hans mamma kunde andas utan att gå åt.

Nu väntar en myskväll. Kalla mig pensionär eller nå´t men jag ser alltid fram emot veckans Allsång och Morden i Midsomer. (Jag står iallafall för´t *hihi*) Jag ska bara grädda pannkakor först och eventuellt springa ett varv om värmen ger med sig det minsta. Annars blir det horisontalläge i soffan. Hmm... pest eller kolera.

Sån är jag

Hittade ett roligt test när jag surfade runt på mina vardagsbloggar. Gör testet ni också, vet ja! Jag känner igen mig själv i mycket av det som står. Se bara på karriärerna jag rekommenderas. De kursiverade är yrken jag har/haft.

Din personlighetstyp:
Varmhjärtad, noggrann och populär. Sätter andras välbefinnande framför sitt eget. Stark pliktkänsla. Ansvarsfull. Värdesätter traditioner och trygghet. Vill vara till nytta för andra. Behöver uppmuntran för att må bra. Välutvecklat sinne för form och funktion.


Karriärer som skulle kunna passa dig:
Sjuksköterskor, lärare, administratörer, hemkunskapslärare, barnomsorgspersonal, familjerådgivare, präster, kontorsansvariga, personalvetare, socialarbetare, ekonomibiträden, redovisningsansvariga, tandsköterskor, hemmafruar/hemmamän, receptionister, religionslärare, talpedagoger.

Italien

Nu ska jag försöka sammanfatta vår resa till stövellandet:

Vi lämnade ett regnigt och kallt midsommarsverige för ett regnigt men lite varmare Italien. Det skulle visa sig att regnet var en konstant faktor under våra första tre dagar. Solen orkade inte bryta igenom molntäcket förrän då.

Nåväl. Flygresan gick över förväntan med Melker. Han såg sig omkring och undrade vad som hände, men fann sig snart och DVD:n med Bamse hade några visningar. Under landningen somnade han i min famn.

Landningen, ja. När det var typ fem meter kvar dunkar det till i plåten på flygplanet och från vår plats på tredje raden såg vi några vita fläckar flyga förbi oss. Precis då avbryter piloten landningen och gasar istället på utav helsike. Vi lyfter igen. Vad?! Vi väntar spänt på ett meddelande från cockpit. Förgäves. Vi cirkulerar i kilometertjocka moln i vad som verkade vara en evighet innan piloten äntligen bekräftar vad vi misstänkte: att det var fåglar som träffat planet. Nu väntade han på klartecken att få landa igen.

Problemet är bara att när ingen ansvarig säger något så spekulerar man. Var det fåglar? Har det träffat någon väsentlig del av planet, såsom vindrutan eller motorn? Finns det tillräckligt med bensin för att cirkulera? Jag måste erkänna att jag var lite smårädd och att det rann någon tår nerför kinden. Jag var iallafall tillsammans med de jag älskar, tänkte jag. Usch.

När vi landat hämtade vi ut vårt vrålåk - en niositsig Fiat med skramlande sidodörr och stötdämpare som sett sina bättre dagar. Ingen bergsget direkt. Synd, eftersom vägen till vårt hyrda hus tydligen krävde en sådan. En sämre väg* har jag nog aldrig åkt på. Att dessutom komma fram sent på kvällen till ett totalt mörklagt hus innebar att vi inte kunde hitta den utlagda nyckeln.

Efter en och en halv timmes överläggande i bilen, samt försök att nå diverse hustomtar i Italien och husägare i England, gav vi upp och tog in på ett hotell. Melker, den slagna hjälten, sov som en stock fast vi ömsom skrattade och grät i bilen.

Morgonen därpå träffade vi hustomten Tony**. Han visade oss en supermarket och åkte före oss upp till huset. Det hus vi nog egentligen aldrig mer ville återvända till. Vi var beredda att skita i allt och bara dra till södra Italien. Vi var så besvikna på starten. Men det kunde tydligen bli bättre. Huset och tomten var fantastisk och vi hade distriktets största pool och finaste utsikt!

Underbart vackra och storslagna berg omringade vår utsikt


Erik och Melker beundrar utsikten. Jag också *hihi*

Ytterligare utsikt från poolen.

Tony tipsade oss om en hel del saker. Alltifrån att skorpionerna, spindlarna och de svarta långa ormarna var ofarliga, men att de brungröna ormarna och en del växter som växte i gräsmattan var direkt giftiga och farliga. Mysigt med småbarn. Not. Det var ett evigt passande så att Melker inte hittade på något omedvetet bus. Men det gick bra.

Vi gjorde dagsturer till bl a Frasassi-grottorna, Gola dell'Infernaccio och badorten Pedaso och turerna gick på svindlande serpentinvägar och genom fantastiska vindistrikt med vinplantor i spikraka längder. Vi har sett så mycket vacker natur att jag baxnar vid tanken! De första tråkiga regndagarna var som bortblåsta.

Morbror Patric och Melker i bilen

Vid Frasassi-grottorna

Vackra vidder i Marche-distriktet

Jag och Melker vid Gola dell'Infernaccio

Melker badar i Adriatiska Havet vid Pedaso

Vi har ätit otroligt god italiensk mat, såsom grillad panini, pizza, pasta och glass. Jag är glad att vågen stannade på bara + 0,2 kg!

Familjen samlad till bords i huset i Sarnano för en av många utsökta måltider.

Erik hugger in på en Capricciosa á la Italia.


På väg tillbaka till flygplatsen i Rimini, stannade vi till i republiken San Marino. Det var en väldigt mysig liten stad som låg högt belägen. Utsikten var inget för höjdrädda, så jag kikade bara med ena ögat ;)


En bro mellan borgarna i San Marino.


Sammantaget har resan varit mycket bra och vi har fått vara tillsammans - det är ändå det viktigaste! Skitsamma att Sverige hade värmebölja och vi regn. Vad gör det om hundra år...?

Jag lämnar ämnet med lite poolbilder:



* Väg var en överdrift. Kostig också.
** Okej, då. Han var ingen hustomte, utan snarare vaktmästare, men det ÄR roligare att säga hustomte.

söndag 28 juni 2009

Borta bra men hemma bäst!

Nu är vi hemma igen efter en trevlig och mycket händelserik resa till Italien. Mer uppdatering och bilder kommer senare, men nu ska jag njuta lite av den svenska solen! Ciao!

fredag 19 juni 2009

Trevlig midsommar!

Ha det fantastiskt bra i midsommar!

Själv drar jag nu. Kanske kan jag slappna av när vi landat.

Wish us good luck!

/Jennie "the worrying kind" Carlsson

PS. Ni som ev. tänkt bryta er in hos oss - don´t sweat! Vi har grannsamverkan och inbrottslarm. Dessutom finns inget av värde i huset. Honom har vi med oss *hihi* DS.

torsdag 18 juni 2009

Regnet det bara öser ner...

Vilken tur att vi inte måste ut.

Idag ska här tvättas, strykas, packas och framförallt PLANERAS! Känns lite nervöst att resa med barn. Tänk om man* glömmer något. Finns det barnnödvändigheter i Italien? Har man barn där?

* Med man menar jag egentligen jag. Måste ha kontroll. Skulle jag dock glömma något blir det antagligen Erik som får sig en skopa. "-Varför tänkte inte DU på det?!" Ingen win-win-situation för honom. Inte mig heller. Ingen gratulerar mig till en extraordinärt bra packning där ALLT ingick.

onsdag 17 juni 2009

Ingen risk för vaxpropp

Sista kalaset avklarat för denna gång och det skedde med buller å bång!

Trots bortfall bland grannarna blev vi sex vuxna och fyra barn - men de sistnämnda kändes som fyrtio! Alla var på lek- och stojhumör (alternativt övertrötta) och det var högt i tak på altanen ;) Tyvärr tog jag inga bilder, men ni får ta mig på mitt ord.

Fikat avnjöts* under en dryg timme innan barnen skulle hem och sova. Huvudpersonen hade då redan fått välling och somnat.**

Melker, ja... han var superduperultramega-kinkig och visade sig från sin allra bästa sida... not. Jag vet inte om detta är resultatet av många kalas och shoppingturer den senaste tiden, men något är det iallafall. Hela eftermiddagen har jag by the way ägnat åt att försöka få den övertrötta lillkillen att somna. Förgäves. Ni anar kanske hur en sådan Melker visar upp sig ;)

Nu är Melkers mamma ett vrak som känner sig överplufsig av allt tårtätande. Snyggt inför Italien. Tajming. Som vanligt.

* Inte så njutningsfullt med fyra stimmiga barn som är speedade över alla Melkers leksaker de inte lekt med förut. Bollhavet var en klar favorit.
** Bara för att vakna hysterisk efter en halvtimme.

tisdag 16 juni 2009

Ytterligare kompisbesök

Idag var det Carin och Sixtens tur att styra vagnen de 100 metrarna till vårt hus för att fika lite och busa :) Det är alltid lika roligt att ses!

De båda huvudpersonerna (Melker och Sixten, såklart) sov sig dock igenom fikat. Men det gjorde inget. Då fick vi vuxenfika i lugn och ro och hinna tjôta lite - alltid lika uppskattat!

När de väl vaknade efter ett tag började buset. Fast de busade, som vanligt, lite för sig själva. Ett tag satt de t o m med ryggarna mot varandra och lekte med varsin leksak. Hur sött som helst :)

Jag bjuder här på lite bilder:

Är det King Kong som kommit på besök...? Melker flyr fältet för säkerhets skull.


Och så här höll de på... den ena kröp hit, den andra dit :)

Nu får det banne mig vara nog!

Vi har som bekant en stenlagd gång från vägen till huset. Den är, precis som det låter, avsedd att GÅ på. Hade vi tänkt lägga stenplattor på hela uppfarten (istället för grus), hade vi också valt en anpassad, grövre, sten. Detta fattar inte de som kör ut posten och tidningen VARJE DAG!

De ska istället snedda in på våra stenplattor och rubba dem grovt - VARJE DAG! De yttersta stenarna har en tendens att rucka på sig eftersom den angränsande asfalten är lite ojämn och därmed inte ligger dikt an vår uppgång. (Se bild nedan.)

Nåväl, likt en frenetiskt hatande pensionär har jag stört mig på våra utdelare under en längre tid. Jag har till och med frågat ett av postbuden om de inte kunde tänka lite på situationen och försöka att inte köra där de inte ska. Hon hade någon "briljant" ursäkt om att de inte kan trixa och backa bilen för att nå postlådan.

Mitt problem?

Är det mitt problem att vi har fartsyndare på gatan som tvingat oss boende att ställa fram stora blomlådor att sicksacka sig förbi i hopp om en eventuell fartsänkning? Nä. Heller inte att Posten kör sönder våra tomter.

Men man kanske måste välja här i livet. Snygg tomt eller post. Alternativt: stå givakt varje morgon kl. 05.30 och mottaga tidningen med höger hand och vinka glatt godmorgon med den vänstra och sedan upprepa samma procedur vid 12-snåret då posten levereras.


Skämt åsido. Är det bråk de vill ha, ska de få det. Jag har planterat en kruka med blommor och strategiskt placerat den så att de INTE ska kunna snedda in på vår tomt. Om de inte vill ha en buckla i stötfångaren då, vill säga. Är det inte genialiskt, så säg? Jag skiter högaktningsfullt i att jag antagligen kommer vara känd som "subban på Stodene". Jag bjuder på den. De vet ju trots allt inte vad jag kallar dem. Let´s leave it like that, shall we?

måndag 15 juni 2009

Kompisbesök och familjepromenad

I eftermiddags kom Caesar och Josefin på besök. Vi lekte lite och försökte dessutom få i oss lite fika mellan varven. Inte det enklaste ;) Vi har fått låna ett UV-tält av dem som vi ska ha med till Italien - verkar jättebra!

Idag har jag dessutom (efter tips) inhandlat en mattermos, så vi kan värma matburkar till lillfisen.

När pappa Erik kom hem efter jobbet fick Melker sitta på hans axlar när vi gick till lekparken och gungade lite. Han trivs verkligen att sitta där och är sååå söt - ser ut lite som Mowgli på Baloos axlar *hihi*

Det var så mysigt att ta en liten promenix... bara vi tre. Världen liksom stannade och det är i sådana stunder man verkligen inser hur mycket man älskar sin lilla familj!

söndag 14 juni 2009

Kompiskalas

Här firar vi i en hel vecka... nästan iallafall ;)

Idag var det kompisarnas tur att komma till oss och äta tårta. Det var fem kompisar och deras föräldrar som förärade Melker ett besök. Lek och bus varvades med fika och vi hade ett mysigt kalas - det första "riktiga" kalaset av många.

Melker fick många fina och fräna leksaker. Perfekt eftersom han tröttnat lite på de han har. Tack alla ni för de fina presenterna!

Det är så skönt med barnkalas, för det blir liksom lite som det blir. Vill man springa i blöjan så gör man, vill man besöka grannarna istället så gör man det, och vill man läsa böcker så gör man det :) Fantastiskt charmigt!

Här kommer några bilder från dagen*:

Lilla A kom på besök...

... liksom lilla H som sprang runt i blöjan ett tag. Sötisen!

Lille E rejsade med Melkers coola formel 1-bil.

Lilla J drog runt Melker. Så sött :)


Så här ser det ut mest hela dagarna. Melker ledsen på golvet nedanför mina fötter (såvida han inte sitter klistrad på min arm).


Lille O sov merparten av tiden och fastnade aldrig på bild. Vi hoppas han gör det en annan gång ;)

* Som vanligt hoppas jag att det är okej att visa bilderna. I annat fall måste man säga till ;)

lördag 13 juni 2009

Melker 1 år!

Då var dagen äntligen här - Melkers allra första födelsedag!


Den inleddes med uppvaktning på sängen där några paket (försökte) öppnas. Han var inte så vidare värst intresserad av att riva i dessa "OK-att-riva-i-papper". Det är mycket roligare att riva sönder tidningar. Några böcker och ett mysigt tält döljde sig innanför presentpappret. Vi monterade upp tältet direkt och Melker gillade sin present!


Dessutom fick Melker en bärbar DVD att ha i bilen, men först och främst under vår resa till Italien. Bamse kan visas om och om igen och Lilleman blir lugn :)


Innan Eriks familj kom, åt vi lunch här med min familj. Melker fick massor av paket, men lekte mest med presentsnörena. Paketen fick jag och Erik öppna. De var en del. Bland annat fick Melker en cool formel 1-bil (av mormor och morfar) som synes nedan...


... en pool med masssssssor av plastbollar av farbror Daniel...



... farmor och farfar kom med ett otroligt fint, Fredros-producerat, barnbord att ha i trädgården.



Dessutom fick Melker kläder, pengar, leksaker och en massa andra mycket minnesvärda presenter av sina nära och kära. Ett speciellt tack till syster yster och hennes Patrik för det videoband som dokumenterat Melkers första år i livet. Obetalbart! Ni gav mig ytterligare en anledning att gråta glädjetårar idag.


Efter paketöppningen väntade jordgubbstårtan och dagen till ära fick Melker smaka. Mums filibabba! Morfar kunde nog skyffla in hur mycket som helst i munnen på honom, men mamma satte stopp för det. Moderation is the key word.

En ansträngning gjordes faktiskt för att få honom att blåsa ut det ljus som prydde tårtan, men vi ansåg det vara en försiktighetsåtgärd att blåsa ut det innan hans händer tog tag i det. Snart 30 och klok... *hihi*

Dagen blev händelserik och mycket minnesvärd. Melker är dock inne i en separationångest-fas och har varit väldigt kinkig idag. Nattningen tog lång tid, eftersom man inte får lämna honom, men nu sover han äntligen. Vår Skrutt. Vår solstråle. Vårt allt!

fredag 12 juni 2009

Studenten

Melker och jag var till min arbetsplats idag för att sparka ut några elever. Det är inte så illa som det kanske låter - de tog nämligen studenten idag!

Självklart glömde jag kameran, men deras rosor var med och jag fick chansen att tala om för dem att de alltid kommer ha en speciell plats i mitt hjärta. De var min allra första mentorsklass!

Nu väntar ett helt liv framför dem. Och jag tror inte att de bryr sig ett skvatt om att det ösregnade. De var glada i hatten, förlåt, mössan :)

Svårt att inse...

... men det senaste året har gått nästan otäckt fort! Endast några minuter kvarstår innan Melkers allra första födelsedag ska firas - så otroligt häftigt!

Jag sitter här i soffan och blir alldeles nostalgisk och tänker tillbaka på varenda timme, varenda minut jag och Erik gick igenom så här dags för ett år sedan. Kl. 06 imorgon bitti rullas jag in i förlossningssalen, sedan väntar en heldags väntan på godot (=det braiga) *hihi*

Melker behagade dras ut kl. 20.29 fredagen den 13 juni. The rest is history. And we love it!

onsdag 10 juni 2009

Bär ner mig till sjön


Nä, vi behöver ju inte byka i sjön nuförtiden. Det vet Melker... kanske. Han tycker iallafall att det är jätteskoj att titta på tvättmaskinen in action. Det lyser rött, låter kul och rör på sig. Jag tycker väl mer att resultatet är det viktiga *hihi*

Men fy!

Vilket hundväder! De stackarna behöver dessutom ut för att uträtta sina behov. En annan är rumsren och gör mina olika nummer på toaletten. Nej, här har vi gjort minsta möjliga idag. Tråkigt som fasen, men ego-Jennie bestämde sig för en mysdag inne och Melker verkade haka på.

Under förmiddagen lyckades vi dock fördriva nästan tre timmar på olika shoppingäventyr. Nu shoppade jag de facto inte mer än ett fempack bambupinnar, men det tar tid att förflytta sig mellan diverse plantager och blomsterland.

Vad som också tar tid är att fundera... och fundera... och fundera... Hur vill jag (*harkel* förlåt vi) ha det i vår trädgård, egentligen? Jag har mina tankar och ska försöka genomföra dem i sommar. Man måste grunna färdigt först bara.

Jag bjuder här på en bild på tuffingen Melker, här iklädd jeansjackan pappa Erik köpte till honom i USA för snart ett år sedan.

Mammas hjälpreda


Grannskapet har den senaste månaden gått i spinn vad det gäller plattläggning på uppfarterna. Resultatet är fint, men vägen dit kantades av yrkesmän som grävde, skyfflade, kapade och sopade. Det tyckte inte mina fönster om. Igår tog jag ett gäng trasor och gjorde något åt situationen. Och Melker hjälpte till.* Nu ser vi iallafall ut!

P.S. Den stenhårt röda och ömmande fläcken ni ser på hans lår är ett minne från måndagens spruta. Ytterligare ett likadant syns på hans andra lår. Usch... D.S.

* En sanning med modifikation, eftersom jag passade på att putsa fönstren när han sov. Bilden är tagen vid ett senare tillfälle - so sue me!

Sommarregn


I måndags kväll regnade det fast solen sken. Erik lyckades fånga detta med kameran. Och idag orkar jag blogga om det ;)

måndag 8 juni 2009

Månadens blogg?

Ni som känner mig vet att jag gärna ställer upp i tävlingar :) Internets vägar äro outgrundliga och man slumpklickar sig väldigt ofta in på sajter man aldrig annars skulle hamna på. Detta är en sådan!

Här kan man bli "månadens blogg", vilket självklart lockar. Gå in där och se om jag blir nominerad! Om jag blir det hoppas jag att jag får Er röst ;)

Duktig kille!

Idag har vi varit till BVC för ettårskontollen. Allt gick galant och han är en hälsosam liten ettåring som kissade ner barnläkaren. Men hon får skylla sig själv när hon ska känna, klämma och peta i de nedre regionerna *hihi*

För er statistiker out there har ni hans utveckling i siffror:

* Vikt vid födelse: 3480 g.
* Vikt vid ett år: 9550 g
* Total ökning: 6070 g

* Längd vid födelse: 53 cm
* Längd vid ett år: 76 cm
* Total ökning: 23 cm

* Huvudomfång vid födelse: 34 cm
* Huvudomfång vid ett år: 45,7 cm
* Total ökning: 11,7 cm

Han fick även den tredje och sista vaccinationen idag. Lite ledsamt blev det vid injiceringen, men det gick snart över. Han får, som vanligt, idel lovord från läkare och sköterskor. Och som vanligt är jag mäkta stolt över min skrutt, min solstråle - mitt allt! Tänk att jag har förmånen att få vara hans mamma...



Jag avslutar med en mor-son-bild från helgen, där den ena är tröttare än den andra...

Äntligen!


När Melker kom till världen fick han ett par Lundmyr-byxor av mormor och morfar. Nu kan han äntligen ha dem! De har passat länge längdmässigt, men varit alldeles för stora kring magen. Konstig passform för vår lille Skrutt. Men nu funkar det ;)

Stilla morgon

Har nyss slagit upp mina grå-blå-gröna. Måste ha somnat om efter kvart i sju då Lilleman fick välling och blöjbyte. Han sover dock än! Undrar om gårdagens strapatser hos farmor och farfar tog på krafterna ;) Eller också är det fullkornsvällingen han började med igår - stora killen avancerar till ettårsvälling.

Nu vaknar han. Äntligen får jag gosa med min son. Magiskt.

I eftermiddag väntar sista vaccinationen för Melker. Först ska jag bara försöka vrida ur tillräckligt mycket kiss (och inte bajs) ur den binda Selma-studien* skickade med oss vid senaste besöket. Sedan hälla över det i två provrör. Inte det lättaste.

Sen blir det mys igen! En "Melker och hans mamma"-dag.

* Lokal studie (gjorde av KAU) om mödrar, barn och allergier.

söndag 7 juni 2009

Då var det klart!

Äntligen fick jag tummen ur och bestämde mig helt sonika för ett namn på listan under partinamnet. Ingen av topp fem. Blir roligare så. Nu har jag liksom en dark horse att heja på *hihi*

Nu känns det gôtt. Ska följa valvakan ikväll. Undrar om det är mitt val som fäller avgörandet...? Troligen inte. Men jag var med iallafall. Nu får de valda göra sitt jobb!

Home alone

Nyss vinkade jag hejdå till Skrutt och Erik. De åker till farmor och farfar över dagen.

Själv behöver jag dagen för att ordna med lite saker, men framför allt för att få vara själv ett tag. Erik jobbar väldigt långa dagar och jag får av förklarliga skäl inte mycket avlastning. Det tar jag igen nu.

Så jag surfar lite. Lyssnar på EU-diskussioner på TV4. Snart ska jag åka till IKEA och köpa en present till Melker. Sedan ska jag ordna med lite i hemmet. Ta det lite lugnt.

Men allvarligt...

... vad fan ska man rösta på idag?!

Är det verkligen meningen att man ska känna sig totalt oinsatt i något så viktigt? Jag tänker inte ge upp min röst heller. Finns bara inte. Då kanske någon Sverigedemokrat tar den.

Vem ska man då skylla ointresset/oinsattheten (?) på? Är det mitt fel när inte ens de valbara kandidaterna verkar intresserade av valet? Häromdagen fick jag för första gången se dem i en debatt och jag bara blev irriterad av att lyssna på dem. Jag saknade faktiskt partiledarna. De kan iallafall argumentera vettigt och låta varandra tala (hyfsat) till punkt. Det här var något annat.

Men varför ska detta beslut läggas i folkets händer? Visst, demokrati, men vi* begriper ju inte tillräckligt! Jag kommer antagligen rösta på den som verkar bäst "bara för att". Är det bra?!

Jag kan inte luta mig tillbaka mot ett parti och automatiskt välja någon av personerna på listan. Jag kryssar mellan partifilerna och är sosse ena dagen och moderat den andra. Resterande dagar är jag någonstans mittemellan. De allierar sig, hatar varandra, närmar sig varandra och jag blir inte klok.

Valet känns snävt och inriktat på väldigt specifika frågor i Europa. Vad händer om jag väljer någon som brinner för ett område, men tycker helt olikt mig i något annat? Jag kommer att rösta idag. Hur vet jag bara inte.

Hjälp!


* Ok, möjligtvis en grov generalisering, men jag tror ändå att majoriteten inte är tillräckligt insatt.

lördag 6 juni 2009

Nytta med nöje

När Melker sov på förmiddagen passade jag och Erik på att fixa lite i trädgården.

Jag har tvättat nästan vartenda fönster på vår inglasade altan. De är några stycken. Kvar återstår de jag inte kommer åt ens med stege. Det är där Erik kommer in i bilden.

Rabatterna har fått sig en genomgång... igen. Man verkar aldrig bli färdig med dem. Evighetsgöra. Men ganska okej. Hyfsat rogivande syssla. Här rensar jag bland bladlöss och rosenbuskar.


Flera maskiner tvätt har hängts ut och torkat i vinden. Jag väljer att ignorera den störtskur som just kom. Nu skiner solen igen!

Erik har börjat förbereda byggnationen av vårt utökade förråd. Jord och gräs har forslats bort och det kräver sin karl :) Min karl.


Eftersom det faktiskt är vår nationaldag idag, ska vi (som nämnts i tidigare inlägg) grilla kyckling ikväll. Jag köpte även lite jordgubbar som ska avnjutas efteråt. O, du härliga sommar. Vad svensk jag känner mig! Heja Sverige!

Cykeltur med förhinder

Det där med cykeltur har börjat visa sig vara båda sövande och otursförföljt.

Idag vaknade vi tidigt och tänkte ta en cykeltur på förmiddagen. Vi hann inte mer än sätta oss på cykeln, prata lite med grannen innan avfärd, innan Melker somnat i stolen! Vi tog en tur kring kvarteret innan vi bestämde oss för att avvakta istället. Lilleman placerades i sin säng och sov i typ två timmar.

Under eftermiddagen gjorde vi en ny ansats till cykeltur. Denna gång en rejäl sådan, backe upp och backe ner, liksom. Vi behövde handla lite och stannade till vid ICA. Då hoppade ögonen nästan ur skallen på mig, så där som de gör på tecknade figurer ni vet. Melker saknade den ena sandalen!!

Stressad handlade jag lite medan Erik och Melker väntade utanför. Sedan skickade jag iväg Erik för att leta rätt på skon. Inte skoj att cykla samma backar upp och ner med matkasse och barn bakpå. Eftersom min sambo är en hyvens kille gjorde han det utan att blinka - min älskling...

Efter en liten tids väntan kom han så äntligen hem. Vi väntade utanför och kunde glatt konstatera att han hittat sandalen! Tydligen hade Skrutt tappat den relativt tidigt på vår resa. Att vi inte märkte det?! Nedan ser ni hur vår son färdades på Skåres gator. Den roliga minen bjuder vi på :)


Undantaget skodilemmat hade vi mycket trevligt :)

fredag 5 juni 2009

Farliga grejer...

Idag har jag och Melker varit på Öppna förskolan med Josefin och Caesar. Detta var det sista besöket för min del, vilket känns lite tråkigt... Erik får fortsätta gå dit med Lilleman till hösten.

Robin Söderling är klar för semifinal och Erik hann precis hem för att se matchbollen. Game, set, match och helg, baby :)

Jag tänkte avnjuta ett bad tillsammans med min morsdags-present* och ett glas vitt. Mysigt till en början, men när jag skulle duscha av mig badvattnet blev jag alldeles svimfärdig och var tvungen att lägga mig raklång på sängen och självtorka.

Jag var groggy en lång tid efteråt och anar nu ugglor i mossen. En macka till lunch var inte optimalt. Inte heller entimmes-promenaden med Josefin och Caesar. Badets temperatur och de två munnarna vin var kanske inte till min fördel heller.

Ingen bra idé, helt enkelt. Idag.

Nu har jag slagit ner rôva i soffan och planerar att inte röra på den alltför mycket :)


* Se inlägget från 31 maj.

torsdag 4 juni 2009

Träki´t

Usch, sicket träki´t väder det är ute. Jag och Melker har varit och uträttat lite ärenden. Det är tur att man har bil. Det blåser och regnar och är allmänt otrevligt ute.

Vi har dock inhandlat lite mat inför helgens nationaldagsfirande. Inte för att vi tänkt göra något storslaget den dagen (förutom att se fotbollslandskampen) men äta bör man ju som bekant. Och grillat står på matsedeln! Marinerad kycklingfilé, potatissallad, kalla såser samt en god sallad får det bli.

Åh, jag vill ha redan idag! Är hungrig... Funderar över vad vi ska äta ikväll. Snart vet jag. Ge mig en minut eller två bara.

Blomstertid

Vilken fantastisk serie!

Jag brukar alltid tycka om att se dokumentärer som följer upp tidigare personer och händelser. Denna fiktiva dokumentär avser följa upp tre killar* som 1994 gick gymnasiet i Bromma - vad har hänt sedan dess?

Blomstertid är inte alls speciellt rolig utan speglar tragiken bakom huvudpersonernas påklistrade yttre och deras drömmar, och att en fin och häftig yta inte innebär att man är lycklig inuti. Peter Magnusson har fångat kärnan hos dessa tre stereotypiska killar:

1) Brat-killen som vill lyckas och därmed inneha ett ansvarsfullt och välbetalt arbete, samt ha en fin fru, barn och stor villa i någon posh del av Stockholm.
2) Festprissen som inte bryr sig om annat än på vilken fest han ska tillbringa kvällen. Lever i en kappsäck och byter tjejer som en annan byter underkläder.
3) Mobbingoffret, en mjukis som är för snäll och därmed trampas på konstant. Han arbetar nu som mellanstadielärare där han stortrivs.

Alla tre stöter på problem rörande familj, barn och faderskap. Vi får följa deras kamp för livet de vill leva gentemot det liv de faktiskt lever. Dessutom inser man hur litet Bromma (och deras värld) är. Har jag gjort tillräcklig reklam för att ni ska titta på det tredje avsnittet ikväll på Tv4 kl 22.40?

Självklart är smaken som baken, men min bak säger "gotteligott-gott!".

* alla spelade av Peter Magnusson

onsdag 3 juni 2009

Fika med polarna

Josefin och Caesar bjöd på fika, lek och bus i eftermiddags. Det var jätteskoj att träffas allihopa - det var ett tag sedan nu.

Caesar, Sixten och Melker

Sixten och Melker spelar xylofon

Cykeltur

Vi bestämde idag träff med Carin och Sixten för en cykeltur i blåsten. Vi hann bara cykla i 5-10 minuter innan jag märkte att Melkers huvud bara hängde. Jag blev livrädd och trodde något hänt, typ att han tuppat av eller nå´t!

Jag stannar cykeln och lyfter upp hans huvud. Hans ögon är då vansinnigt sömndruckna och orkar inte hålla sig öppna ens för en sekund. Vi börjar skratta och cykla hemåt. Att somna i cykelstolen är väl inte idealiskt, men han verkar ha hittat en bra ställning - framåtlutad mot ena sidan. Ja, ni ser själva!


Tack Carin för bilderna!

tisdag 2 juni 2009

Egentid och självömkan

Idag har Melkers farmor varit på besök. Hon var kvar hemma med Lilleman medan jag åkte iväg för att uträtta lite ärenden inför den stundande Italienresan.

Det där med bikini... What´s up with that? Kommer man någonsin känna sig ens lite snygg i en sådan igen? Och när man väl hittat en som är aningen förlåtande mot en oformbar massa som kallas kropp, och dessutom i hyfsat snygg färg, finns bikini-underdelen inte i rätt storlek! Grr. Med en tår i ögat betalade jag överdelen och tänkte att mina svarta bikinitrosor i byrålådan här hemma får duga i kombination.

Men varför känner man sig aldrig riktigt nöjd? Nu har jag motionerat 2-3 gånger/vecka de senaste två månaderna och inte ett skit har hänt på vågen. Kondisen är bättre och eventuellt har jag fått lite bättre hållning, men den gör mig inte smal! Alla säger att "det bara kommer smälla till, så börjar jag tappa kilon". Men Beach 2046 känns så avlägsen. Jag vill ju vara snygg nu. Kan liksom inte längre skylla på att jag fött barn nyligen. Det är ett år sedan, människa. Nu är du bara plufsig och lönnfet.

Som grädde på moset fick jag höra av min naprapat igår att jag måste börja andas med magen istället för med bröstkorgen. Gör jag det? tänkte jag. Sedan slog det mig. Hur ska jag kunna känna mig nöjd med magpartiet om jag inte andas med enbart bröstkorgen! (Det kräver sin kvinna att gå på något slags reservluft.) Jag sa till henne att jag skulle släppa ut magen när jag kom hem och tala om för sambon att "detta är Beach 2009". Men inte fan törs jag det. Inte för sambons skull. Utan för min egen självbevarelsedrift.

Som sagt var. Inte nöjd. Ledsen i ögat.

måndag 1 juni 2009

Dä ôrnär säj!

Så sant som det är sagt!

* Flygplansbokningen strulade. Men inte längre. Vi kommer iväg till Italien!
* Eriks pass är återfunnet. Det var i byrålådan hela tiden :)

Enligt värmlänningarna har allt en tendens att ôrnä säj - så även i detta fallet. Min mage mår bättre nu! Något mer jag ska ôrnä mä innan denna ljuvligt första sommardag är till ända? Är inne i ett stim...