Då var finvädret över för denna gång. Eller? Gårdagen bjöd på fantastiskt väder (som vanligt när min bror fyller) men idag dominerar molnen och solen orkar inte riktigt bryta igenom med sina strålar. Kanske senare..?
Igår passade jag på att olja in kaféstolarna och -bordet vi har på framsidan av huset. De såg lite risiga ut efter förra årets väder- och vindpåverkan. Däremellan passade jag på att sitta lite i solen och bara njuta.
Fast nu är jag en ganska rastlös person när det gäller solande. Jag kan inte sitta så länge och bara... sitta. Därför springer jag fram och tillbaka mellan tvättstuga, torkvinda, dator och andra saker som pockar på min uppmärksamhet. Man vill ju vara så jäkla effektiv *hihi*
Melker är med på altanen och leker. Eller ja, leker är ju synd att säga. Han törstar efter bekräftelse på att han existerar och man ska sitta klistrad vid honom helst hela dagarna. Det är ganska påfrestande. Ibland vill man göra något annat. Men nej serru. Då skriker Melker. Och Melker kan gapa och skrika väldigt högt. Sådär högt att man nästan skäms. Varför säger jag nästan? Jag tycker det är jobbigt!
Igår fungerade det hyfsat när vi uträttade ärenden under förmiddagen. Men det är med andan i halsen och ett konstant Melkerfokus det fungerar hyfsat. När ska denna fas gå över?!
Maj Gaad.
Igår passade jag på att olja in kaféstolarna och -bordet vi har på framsidan av huset. De såg lite risiga ut efter förra årets väder- och vindpåverkan. Däremellan passade jag på att sitta lite i solen och bara njuta.
Fast nu är jag en ganska rastlös person när det gäller solande. Jag kan inte sitta så länge och bara... sitta. Därför springer jag fram och tillbaka mellan tvättstuga, torkvinda, dator och andra saker som pockar på min uppmärksamhet. Man vill ju vara så jäkla effektiv *hihi*
Melker är med på altanen och leker. Eller ja, leker är ju synd att säga. Han törstar efter bekräftelse på att han existerar och man ska sitta klistrad vid honom helst hela dagarna. Det är ganska påfrestande. Ibland vill man göra något annat. Men nej serru. Då skriker Melker. Och Melker kan gapa och skrika väldigt högt. Sådär högt att man nästan skäms. Varför säger jag nästan? Jag tycker det är jobbigt!
Igår fungerade det hyfsat när vi uträttade ärenden under förmiddagen. Men det är med andan i halsen och ett konstant Melkerfokus det fungerar hyfsat. När ska denna fas gå över?!
Maj Gaad.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar