lördag 19 december 2009

Det blir alltid värre framåt kvällen

En halvtimme efter avslutat samtal till Sjukvårdsupplysningen befinner vi oss på Vårdcentralen Gripen för att kolla upp Melker för misstänkt lunginflammation.

Då vi väckte honom hade han 40 graders feber och var väldigt däven.

Vi möttes av en färgstark icke-svensk läkare som tyckte att Melkers lungor lät mycket bra. Rosslandet berodde alltså enbart på det slem han har i halsen och sällan spottar ut. För henne lät allt så självklart, men man hinner bli så orolig när Sjukvårdsupplysningen hissar varningsflaggor.

Men tur är väl det. Tänk om de skulle ignorera sjukdomstillståndet och säga "äsch, det är inget att oroa sig för".

Kort tid senare var vi hemma igen och Melker somnade, återigen, sött.

Under natten verkar han ha blivit mycket bättre. Febern är mycket lägre och hostan låter lite bättre. Han äter och dricker mycket bättre också, så det går definitivt åt rätt håll! Dessutom leker han (nästan) som vanligt.

Gud, så skönt!

fredag 18 december 2009

Hängigt värre

Melker blir bara sämre och sämre.

Nu vill han knappt äta. Allrahelst inte dricka välling, som normalt sett alltid fungerar. Han dricker skapligt, men är helt enkelt sjuk.

Han har nästan 40 graders feber, otäck djuphosta och är väldigt snorig. Eventuellt har han även ont i halsen (eftersom han inte vill ha mat/välling i munnen) och tänder på G. Han dreglar rätt rejält.

Han har inte sovit mer än en halvtimme under dagen och var därför så slut att vi nattade honom vid 16.30. Vi får väl se hur länge han sover. Lilla lillen... Det känns jobbigt när han inte äter ordentligt.

Jag ska ringa Sjukvårdsupplysningen och höra mig för vad man gör i detta läge. Här nedan är en bild på mig och Lilleman från eftermiddagen:


Tacksamhet

Idag körde det ihop sig.

Pappa jobbar, mamma har möte och Melker skulle vara på dagis.

Skulle. Vara på dagis.

Men han är hemma med feber, rosslig hosta och snorig näsa.

Vår släkt bor ju inte i stan (med undantag för arbetsnarkomanen D *s*) så vi var OERHÖRT tacksamma att snälla vännen Carin ville leka bort några timmar med vår son!

Man kan inte säga det nog många gånger, Carin, men det värmer att ha en vän som du!

Tack för att du finns!

torsdag 17 december 2009

Håll för öronen

Fy. Fan. Jävlar. Skit. Helvete. Bajs.

Inte fan blev det bättre av det.

Men man måste ju försöka.

onsdag 16 december 2009

Grattis Morfar!

Idag är det Melkers morfar Håkans tur att fylla år -

GRATTIS!!

Du får paketet när vi ses till jul :)
Många stora och varma kramar från oss i Värmland!

Något att bita i

I: Igår hade det skett en liten olycka på dagis. Resultatet är två bitmärken på min sons överarm. Jag freakade inte ut utan tänkte genast. Men självklart. Det är sådant som händer. Som tur var gick det inte hål, utan det stannade vid blåmärken. Det kanske avgjorde min reaktion.

Hur hade Melker reagerat, då? Slog han tillbaka? Nej. Han grät en skvätt och sedan var det bra.

Och jag kände mig stolt.

Jag klandrar inte personalen. Hur ska de hinna se och förhindra exakt allt? Jag vet att de gör sitt allra bästa och det känns bra. Jag känner mig trygg med dem.

II: Igår bakade de även pepparkakor på dagis. Melker bakade själv - kan ni tänka er så stolt jag var! Fröknarna jobbar med portfolios och dokumenterar allt de gör inom verksamheten, så när jag kom för att hämta Lilleman hade de gjort iordning ett paket med pepparkakorna han bakat, samt en laminerad bild på honom medan han bakar!

Det känns skoj att man på sätt och vis kan "vara med" honom på dagis om dagarna. Med tanke på att jag själv varit noggrann med dokumentation gällande min son, är jag överlycklig att de fortsätter på samma linje.

Med oss hem följde dessutom den tomte Melker gjorde under den första inskolningsveckan. Såå söt! Dessutom var det hans tur att öppna adventskalendern igår och däri fanns en söt liten mjukisgroda.

Idag är det min tur att mysa med Melker. Och det ska vi göra!

måndag 14 december 2009

Bra dag

Idag fick Melker ändra sina dagistider litegrann. Det innebar att han och jag var hemma tillsammans hela förmiddagen. Det i sin tur innebar mystajm! Han är så himla go :) Vill sitta bredvid mig och läsa saga. Ibland kryper han upp i mitt knä och sätter sig. Och jag kan inte göra annat än bli varm ända in i hjärteroten...

Han suger åt sig som en svamp och lär sig massor just nu. Han förstår instruktioner och pekar ut saker och ting för oss i böckerna han läser. Eftersom han inte pratar än (korrigering: säger "riktiga" ord) innebär förfarandet att vi frågar vart, och han pekar. Och jag imponeras!

Här kommer lite bilder från gårdagen då en förkylningstrött pepparkaksgubbe sitter i puffen och äter pepparkakor (som blivit en klar favorit):





Jag har varit på min arbetsplats under eftermiddagen för uppföljningssamtal om min sjukskrivning. Därefter följde julbord som våra Hotell- och Restaurangelever tillagat samt serverade oss. Det kändes väldigt bra att återse jobbet och kollegorna!

När det egentligen var läggdags för Melker fick Erik för sig att ta med honom ut i snön. Erik verkade mest imponerad av snöfallet och det täcke som bildats på marken. Iallafall till en början. En stackars trött Melkerfis övergick snart från att vara svårflörtad till att tycka det var ganska skoj med det vita. Pappan i huset hittade även pulkan och det var skoj :)

Han sussar nu sött och hans förkylda mamma känner att det inte dröjer länge innan hon kryper ner under täcket också.