onsdag 16 december 2009

Något att bita i

I: Igår hade det skett en liten olycka på dagis. Resultatet är två bitmärken på min sons överarm. Jag freakade inte ut utan tänkte genast. Men självklart. Det är sådant som händer. Som tur var gick det inte hål, utan det stannade vid blåmärken. Det kanske avgjorde min reaktion.

Hur hade Melker reagerat, då? Slog han tillbaka? Nej. Han grät en skvätt och sedan var det bra.

Och jag kände mig stolt.

Jag klandrar inte personalen. Hur ska de hinna se och förhindra exakt allt? Jag vet att de gör sitt allra bästa och det känns bra. Jag känner mig trygg med dem.

II: Igår bakade de även pepparkakor på dagis. Melker bakade själv - kan ni tänka er så stolt jag var! Fröknarna jobbar med portfolios och dokumenterar allt de gör inom verksamheten, så när jag kom för att hämta Lilleman hade de gjort iordning ett paket med pepparkakorna han bakat, samt en laminerad bild på honom medan han bakar!

Det känns skoj att man på sätt och vis kan "vara med" honom på dagis om dagarna. Med tanke på att jag själv varit noggrann med dokumentation gällande min son, är jag överlycklig att de fortsätter på samma linje.

Med oss hem följde dessutom den tomte Melker gjorde under den första inskolningsveckan. Såå söt! Dessutom var det hans tur att öppna adventskalendern igår och däri fanns en söt liten mjukisgroda.

Idag är det min tur att mysa med Melker. Och det ska vi göra!

1 kommentar:

Carin sa...

Ja, det är väl tyvärr sånt som händer, Sixten har ett rivmärke i ansiktet men jag vet inte hur det uppstått. Hoppas min son inte var inblandad i din sons bitmärken i alla fall. Vi fick Sixtens kakor och bild idag, otroligt roligt att de dokumenterar för det är märkligt att inte vara med.