måndag 23 november 2009

Födelsedagen

Nu är snart måndagen den 23 november till ända.

Min 30-årsdag.

Och jag hade inte velat ändra på något... annat än vädret, då. Men inte ens det fick mig på dåligt humör ;) Jag bara konstaterade att det stormade och regnade.

Jag har idag uppvaktats på sängen, i radion, via telefon, sms och datorn, med blombud samt av grannar. Jösses Amalia, vilken uppståndelse!

Men dagen började med uppvaktning på sängen. Jag fick en otroligt fin present av min älskade sambo. Den värmer verkligen ett sjukskrivet hjärta... Och Melker hade tydligen köpt en liten gåva till mig han också - snälla, lilla, rara, underbara Melker har lärt sig shoppa :) Han verkar vilja att mamma ska lukta gott *hihi*

Min plan för dagen var att leka och busa med Melker och Erik på Leklandet. Change of plans, though. Leklandet har tydligen stängt på måndagar. Trist... Men vi tog en tur ner på stan istället. Där blev det en myslunch :)

Under eftermiddagen dök några grannar upp och vi kalasade ordentligt med bullar, kakor och tårta. Det var överraskande och väldigt trevligt!

Kvällen avslutades med räkor, vitt vin och långfilm med min älskling. Inte helt fel ;)

Sammantaget denna helg och födelsedag, kan jag inte nog understryka vilken fantastisk familj och vilka fantastiska vänner jag har! Tänk att så många vill fira lilla mig på min ganska stora dag...
TACK!

söndag 22 november 2009

Underbara lördag!

Igår var mina nära och kära här för att fira mitt stundande inträde i livet som 30-åring. Och det var fantastiskt underbart att ha alla här! Inte nog med de förärade mig ett besök - de hade dessutom gjort sitt yttersta för att hjälpa en sjukskriven Jennie med förberedelserna:

* Mamma hade gjort otroligt välsmakande pajer, så det räckte till hela kvarteret.
* Svärmor hade gjort sallad till hela kompaniet.
* Syster och bror hade bakat/köpt med sig fikabröd.
* Käraste sambon hade storstädat hela huset inför kalajset (självklart med hjälp av Lilleman).

Man blir tårögd när hjälpen kommer från så många olika håll och jag är otroligt tacksam över den hjälp ni bidrog med!!

Mellan god mat och tårtfika var det dags för presentöppningen! Jag fick väldigt fina presenter, bl a en symaskin, smycken, musikalbiljetter och pengar. Dessutom maaassor av fina blommor som doftar underbart här hemma.

Imorgon är det alltså doppareda'n. Då har jag bestämt att vi ska mysa hela familjen - hur berättar jag vid ett senare tillfälle :)

Här kommer lite bilder från lördagen:


Morfar och Melker läser

Melker gillade mammas hemmagjorda tårta :)

Delar av familjerna Carlsson och Särnmark


Syster yster, Eriks mormor och min farmor (som funnit varandra väldigt bra!)


Brorsans flickvän, brodern själv samt syster ysters pojkvän


Här är min Viking!


Jag och min underbara mamma!

torsdag 19 november 2009

Kärlek

Idag är det fyra år sedan jag träffade mannen i mitt liv.

Jag visste det inte då, men han visste. Jag behövde tydligen övertygas. Även om det inte var speciellt svårt *ler*

Under dessa (relativt) få år har vi hunnit med så oerhört mycket. Vi har rest, planerat framtid, förlovat oss, köpt hus, fött till världen ett underbart gossebarn och framför allt älskat varandra varje dag!



Jag älskar dig, min underbara!

(Bilden har jag lånat här)

onsdag 18 november 2009

Nuet

Jag har börjat förstå att det är där man ska försöka befinna sig.

Nuet.

Men ibland är det svårt. Mina tankar är oftast alldeles för långt fram i tiden. Och oftast ganska besvärliga.

Men det verkar ju dumt.

Ska bara försöka att komma ihåg det.

tisdag 17 november 2009

Kvällspromenad

Likt en levande julgran full med reflexer tog jag med mig Melker ut i FRISKA LUFTEN denna tisdagskväll. Det berömda novembermörkret kändes bara befriande och duggregnet likaså - så skönt att andas frisk luft!

Melker måste ha tyckt likadant för han var knäpptyst hela promenaden. Han kommenterade förresten en och annan gatulykta och sa "bäää" när en gubbe med hund passerade. Det är inget konstigt med det. Att han uttrycker fårläten när han ser en hund, alltså. Han säger "bäää" så fort han ser ett djur. Det räcker så.


Melker och hon den där mamman som sällan är med på kort nuförtiden ;)


Erik kurerade sig där hemma under ett mysigt täcke. Han känner sig mycket bättre, om det inte vore för den hemska huvudvärken som nu härbärgerar hans hôvve. Hoppas att tabletten gör verkan snart...

Nu sitter vi bänkade i myssoffan för en långfilm.

Ny rond

Just när man tror att man kan ropa hej...

Inatt åkte Erik på magsjuka.

Ska det börja om nu?

*suck*

måndag 16 november 2009

På bättringsvägen

Stackars, stackars liten...

Så blek och medtagen har jag aldrig sett min son.

Melker hade en rejäl magsjuka men vi hoppas, hoppas, hoppas att han är på bättringsvägen nu. Han har ätit fast föda (om än lite) samt druckit fullkornsvälling, för majsvällingen vägrade han komma i närheten av. Lite saft och smoothie har också slunkit ner ganska lätt.

Men...

Imorse drack han väldigt mycket vatten. Han var enormt törstig. Instinktivt vill jag ta bort flaskan från honom så han inte dricker för hastigt och för mycket. Men han gallskriker och vill ha mer. Mammahjärtat gör ont och han får mer vatten.

Ett tag senare kaskadspyr han upp ALLT.

Here we go again, tänkte jag. Men det har faktiskt gått bra idag och nu sussar han sött efter 200 ml fullkornsvälling. Hoppas han får behålla det också. Då är vi hemma med halmen, som farmor skulle säga. Det måste vi vara. För nu börjar det bli tråkigt med konvalescensen.

Han är lite varm, men fantastiskt mycket piggare efter den nyvunna energin. Nu känns han nästan som vanligt. Men jag måste erkänna att det faktiskt har varit ganska mysigt med en liten Melker som vill vara nära, som kryper upp i knät och somnar, som vill ha vällingen i min famn för att sedan somna. Både en och två tårar har fällts av ren och pur kärlek till det underbara lilla barn som valde oss.

Blek och sliten i pappas famn under lördagskvällen...