Idag har Melkers farmor varit på besök. Hon var kvar hemma med Lilleman medan jag åkte iväg för att uträtta lite ärenden inför den stundande Italienresan.
Det där med bikini... What´s up with that? Kommer man någonsin känna sig ens lite snygg i en sådan igen? Och när man väl hittat en som är aningen förlåtande mot en oformbar massa som kallas kropp, och dessutom i hyfsat snygg färg, finns bikini-underdelen inte i rätt storlek! Grr. Med en tår i ögat betalade jag överdelen och tänkte att mina svarta bikinitrosor i byrålådan här hemma får duga i kombination.
Men varför känner man sig aldrig riktigt nöjd? Nu har jag motionerat 2-3 gånger/vecka de senaste två månaderna och inte ett skit har hänt på vågen. Kondisen är bättre och eventuellt har jag fått lite bättre hållning, men den gör mig inte smal! Alla säger att "det bara kommer smälla till, så börjar jag tappa kilon". Men Beach 2046 känns så avlägsen. Jag vill ju vara snygg nu. Kan liksom inte längre skylla på att jag fött barn nyligen. Det är ett år sedan, människa. Nu är du bara plufsig och lönnfet.
Som grädde på moset fick jag höra av min naprapat igår att jag måste börja andas med magen istället för med bröstkorgen. Gör jag det? tänkte jag. Sedan slog det mig. Hur ska jag kunna känna mig nöjd med magpartiet om jag inte andas med enbart bröstkorgen! (Det kräver sin kvinna att gå på något slags reservluft.) Jag sa till henne att jag skulle släppa ut magen när jag kom hem och tala om för sambon att "detta är Beach 2009". Men inte fan törs jag det. Inte för sambons skull. Utan för min egen självbevarelsedrift.
Som sagt var. Inte nöjd. Ledsen i ögat.
Det där med bikini... What´s up with that? Kommer man någonsin känna sig ens lite snygg i en sådan igen? Och när man väl hittat en som är aningen förlåtande mot en oformbar massa som kallas kropp, och dessutom i hyfsat snygg färg, finns bikini-underdelen inte i rätt storlek! Grr. Med en tår i ögat betalade jag överdelen och tänkte att mina svarta bikinitrosor i byrålådan här hemma får duga i kombination.
Men varför känner man sig aldrig riktigt nöjd? Nu har jag motionerat 2-3 gånger/vecka de senaste två månaderna och inte ett skit har hänt på vågen. Kondisen är bättre och eventuellt har jag fått lite bättre hållning, men den gör mig inte smal! Alla säger att "det bara kommer smälla till, så börjar jag tappa kilon". Men Beach 2046 känns så avlägsen. Jag vill ju vara snygg nu. Kan liksom inte längre skylla på att jag fött barn nyligen. Det är ett år sedan, människa. Nu är du bara plufsig och lönnfet.
Som grädde på moset fick jag höra av min naprapat igår att jag måste börja andas med magen istället för med bröstkorgen. Gör jag det? tänkte jag. Sedan slog det mig. Hur ska jag kunna känna mig nöjd med magpartiet om jag inte andas med enbart bröstkorgen! (Det kräver sin kvinna att gå på något slags reservluft.) Jag sa till henne att jag skulle släppa ut magen när jag kom hem och tala om för sambon att "detta är Beach 2009". Men inte fan törs jag det. Inte för sambons skull. Utan för min egen självbevarelsedrift.
Som sagt var. Inte nöjd. Ledsen i ögat.
4 kommentarer:
Jag har nu 3 tävlingar pågående i bloggen, vill du vinna presentkort, en ekologisk body eller kalasprylar? Kika in och tävla gärna! Ha en bra kväll. Carolina
Älskade raring. Du är ju jättefin! Men jag tänker inte säga något klyschigt och låtsas som jag inte förstår vad du pratar om - känner ju precis på samma sätt. Innan graviditeten hade jag platt mage, och då var jag ledsen över det, och nu saknar jag den där platta magen som bara den. För att inte prata om brösten, som visserligen var lika minimala som nu men som i alla fall hade någolunda form.
Stor kram
Du är alltid fin syster! Stor kram!!
Tack för era gulliga kommentarer. Jag ämnade inte alls att fiska efter komplimanger, men är självklart glad över era ord! Ibland måste man bara få ösa ur sig ;) Kram på er!
Skicka en kommentar