tisdag 8 december 2009

Stora testet

Idag skulle Melker vara själv lääänge på dagis - mellan 10.15 och 14. Detta innebar att han skulle både äta och sova lunch där. Vi har haft våra farhågor angående just sömnen. Vår lille son har bestämt sig för att inte sova på så många andra ställen än sin säng. Nyfikenhet och en ovilja att bli lämnad ensam är troligtvis orsakerna. Dessutom är han ofantligt lättstörd i sin sömn.

Så. Hur skulle det gå idag?

Jag lämnade Lilleman. Han grät en skvätt, men enligt fröken hade det gått över efter någon minut. Gungorna var för roliga för att slösa tårar på mamma :) För egen del kändes det faktiskt bra med lämningen. Med tanke på min svåra separationsångest var jag mycket nöjd med min "insats".

Jag fick ett telefonsamtal vid lunch. Förskolefröken ville bara tala om att Melker sov och att det hade gått relativt bra. Han hade dock varit ledsen när han insåg att han skulle tvingas sova. Han ville antagligen inte det. Då blir han förbannad. Det där med egen vilja ska vi få ur honom ;)

Efter några flyktförsök och lite tandagnisslan somnade han iallafall på sin madrass. Gosedjuret vi tagit med behövdes inte. Däremot nappen. Bra så. När jag kom för att hämta honom sov han fortfarande. 1,5 timmars sömn i "störande" miljö får vi allt klassa som bra! Och fröken var nöjd och tyckte dagen gått jättebra. Sånt betyder också mycket att höra!

Yrvaken och på frökens arm mötte Lilleman mig. Så söööööt. Lockarna stod åt alla håll på huvudet och jag ville bara äta upp honom! Men det vore ju dumt.

Så vi lekte lite innan vi påbörjade påklädningsproceduren och åkte hem till en väntande pappa. Nöjda och glada båda två :)

måndag 7 december 2009

Hoppla!

Apropå tidigare inlägg...

http://www.reseguiden.se/artiklar/detta-ar-skandinaviens-basta-spa-1215

Luciafirande

Imorse var det fortsättning på dagisinskolningen och det vankades luciatåg i Grava församlingshem. Självklart ville vi att vår pepparkaksgubbe skulle närvara! Själv var han inte lika intresserad av luciatåget, utan lekte hellre i lekrummet alternativt kollade läget i såväl korridorer som kök. Så jobbar han ;)

Han satt dock still ett litet tag i våra knän innan springet i benen växte sig för starkt :) Se själva!

Pepparkakor till pepparkaksgubben

Mammas knä dög ett tag :)

Familjebild


Har man myror i brallan blir man trött...


Alla barn fick en varsin fruktpåse som avslutning. Det blir ett gott mellanmål när han vaknar efter middagsluren!

Helgen stavas u n d e r b a r

Denna helg har jag och Erik varit i Stockholm. Det var dags för dubbla presentupplevelser! Melker var i tryggt förvar hos mormor och morfar :)

Kärlek


På fredagen bar det av till huvudstaden och efter lite välbehövlig småbarnsförälderssömn á la power nap på hotellet tog vi en promenad till närmaste tunnelbanestation. Återigen fascinerades jag över hur serviceinriktad tunnelbanepersonalen är. Not! Vi väckte mannen i kuren så att han kunde hänvisa oss biljettköpare till grannen Pressbyrån där biljetterna var billigare. Que?

Anyway. Väl framme vid Slussen tog vi Djurgårdsfärjan över till Cirkus där Cats sätts upp. Vi hade gott om tid och hann till och med ta oss ett varsitt glas öl/vin. Märkligt lyxigt :)

Showen var fantastisk! Underbar musik, fantastiska sånginsatser samt spektakulär akrobatik sammanfattar musikalen ganska bra. Tyvärr var det svårt att hänga med i storyn och vi var glada att vi läst på lite innan vi åkte till Stockholm. Ändå var det svårt att riktigt förstå. Men helt klart en häftig upplevelse!! När Grizabella sjunger Memory reser sig varenda hårstrå på hela kroppen - en känsla som fortfarande infinner sig när jag tänker på det...

Vi dividerade om hur vi skulle ta oss tillbaka till hotellet. Det blev taxi. Till Hägersten. Dyrt, tänker ni? Inte särskilt, säger vi. Denna taxichaufför var, till vår stora glädje, relativt ny i yrket och hade valt att profilera sig som billig. Och det var han! 200 spänn från Djurgårn till Hägersten - ett kap! Vilket han småbittert konstaterade efter halva resan då vi fortfarande inte kommit utanför centrum :)

På lördagen tog vi tillfället i akt att träffa på några kompisar som också befann sig i stan. Det var riktigt trevligt att ses över en kopp fika - även om fikat var dyrt och sittningen kortvarig. För det ska man veta. I Gamla Stan sitter man inte sex personer och ett barn och filosoferar på ett fik. Nej, man kastar i sig det goda och hinner eventuellt säga några ord mellan tuggorna. Sedan kommer servitören och "frågar" om vi är klara (underförstått "ni ska nog gå nu").

Men sånt skiter vi bönder högaktningsfullt i - vi hade ju kafferep :)

Vi lämnade sedan gänget och åkte vidare mot Hasseludden och Yasuragit som ligger där. Detta stället erbjöd mig/oss utsökt mat, bambumassage, varma källor och zenmeditation. Man skryter om hur lugnt och harmoniskt det är där, men vi upplevde det på lite annat sätt. Stundtals var det riktigt rörigt och oharmoniskt, med gäster till 435 rum som skulle checka in samtidigt. Klockan 15. Sedan skulle alla dessa ner till badet innan alla tydligen hade bokat in behandlingar, där vi skulle slåss om vilstolarna i vänterummet. Lite konstigt, men efter min bambumassage kändes allt mycket bättre :)

Japanese Jennie


Vi bodde i en futon, vilket var som en liten enrummare med stort badrum och badtunna i trä. Det var jättemysigt! För att inte tala om fyrarättersmiddagen på kvällen - du milde! Min mage har nog aldrig varit så mätt. Vilken tur att vi hasade runt i yukata och tofflor hela dagarna :)

All things must come to an end, though. Och efter en mycket mysig och välbehövlig helg på tu man hand, längtade vi oss nästan tokiga efter Lilleman! Efter en kär återförening och god mat (som alltid hos mamma och pappa) for vi mot Karlstad, Värmland.

Tack kära sambo, syskon med respektive samt mor och far för denna helg! Detta är ett minne för livet...

onsdag 2 december 2009

Stolt syster

För idag har världens bästa lillasyster fått jobb!!

Stora grattiskramar från storasyster :)

Stolta föräldrar

Idag var det Eriks tur att följa med Melker till dagis.

Pappan i huset var med på morgonsamlingen och fruktstunden, men lämnade sedan Lilleman för ca 45 minuter. Och Melker var så duktig! Ingen gråt. Bara lek. Han leker jättefint med de andra barnen och tyr sig till inskolningsfröken. Han kryper upp i hennes knä ibland och verkar må hur bra som helst!

Enligt förskollärarna händer det inte speciellt ofta att barn tar situationen så bra som Melker gjorde idag. Kanske var det smicker, vad vet jag, men jag väljer att tro dem på deras ord. Melker ÄR lätt att ha att göra med, är orädd, nyfiken och gillar andra människor - vare sig de är vuxna eller barn.

Och vi är stolta föräldrar.

Imorgon ska han vara själv en längre stund och lunch ska intagas innan hemfärd för dagen.

tisdag 1 december 2009

Tisdag

Första decemberdagen bjöd på kyla. Så kallt att vi knappt kom in i bilen. Så kallt att imman tog sin tid att lämna vindrutan och göra bilen körduglig.

Melker och jag var till dagiset i en dryg timme i förmiddags. Återigen lekte Melker mycket bra med sina nya kompisar*. De är så mysiga och välkomnande: "Nu kommej Mejkej!" Jag blir varm i hela mammahjärtat och det är oerhört glädjande nu när jag har lite jobbigare dagar...

Imorgon ska Erik följa med till dagis och då ska de vara med på samlingsstunden. Sedan får Erik antagligen lämna dagiset för en stund. Torsdagen innebär lunch där också.

Erik har legat med migrän hela dagen men känner sig mycket bättre nu på kvällen. Melker verkar inte trött för tillfället. Han leker nöjt på övervåningen :) Han har förresten lärt sig vart näsan sitter. Jag lärde honom igår och idag kunde han det. Tänk om man hade samma utvecklingstakt!

* Jag höll mig på avstånd.